Uppsatsen syftar till en underso?kning av Moa Martinsons framsta?llning av ma?nnen i serien om MiaStenman som kan o?ppna upp en ny tolkning. Genom ett genusperspektiv har jag tittat pa? strukturen i hur ma?nnens utseende och personlighet portra?tteras och hur detta pa?verkar Mia. Sedan har jag skildrat Martinsons politiska liv och behandlat delar av hennes relationer fo?r att uppna? en ba?ttre tolkning.Analysen av ett urval av ma?n i hela serien, mestadels hennes styvfader, da? han a?r den som figurerar mest hela serien igenom, visar pa? hur olika de framsta?lls.

This bachelor?s thesis studies Carl Str?mbergs ?ppeltr?dg?rd, a private garden consisting of a large number of apple trees and varieties. The garden is located outside ?rebro, in N?rke, and is owned by a unit owner association whose goal is to preserve and determine the varieties. Through interviews, articles, site visits and documents from Carl Str?mberg, the purpose have been to get an understanding of who Carl Str?mberg was, how he collected the apple varieties and how that process was affected by the climate amongst apple growing and pomology during that time.

En karakteristik över Harry Martinsons författarskap. Idéer som korsas. Idéer som lever kvar. Vad hÀnde med den framtidsoptimistiske vÀrdsnomaden, som blev den förbittrade bakÄtstrÀvaren Holger Tideman? Och vad handlar NÀsslorna blomma egentligen om?.

I denna uppsats jÀmförs kommunikationen mellan luffarna i Harry Martinsons VÀgen till Klockrike och Stig Dagermans BröllopsbesvÀr. Diskussionen förs utifrÄn ett kommunikationsanalytiskt perspektiv. Det som studerats Àr hur de bÄda författarna har anvÀnt sig av para- och extralingvistiska signaler för att fÄ fram en naturlig samtalssituation samt om ordklassfördelning i samtalssprÄket, repliklÀngder etc. motsvarar autentiskt samtalssprÄk. Dagerman anklagades för att ha plagierat Martinsons luffare men uppsatsen visar att sÄ inte skett vad det gÀller samtalssprÄket eller strategierna för att fÄ fram en naturlig samtalssituation.

Syftet med denna uppsats var att underso?ka om det finns skillnader och i sa?dana fall vilka skillnader pa? reklamannonser fo?r hudva?rdsprodukter i livsstilstidningar som sa?ljs i Sverige, fo?r kvinnor respektive ma?n. Jag har gjort en retorisk inneha?llsanalys av totalt tolv annonsbilder. De teorier jag utga?tt ifra?n a?r genus, retorik och media- marknadskommunikation.

Syftet med den ha?r uppsatsen a?r att underso?ka hur flickor/kvinnor respektive pojkar/ma?n framsta?lls i Sveriges Televisions kanal Barnkanalen, vilka egenskaper och utseenden de tva? ko?nen tillskrivs samt om na?gra stereotyper fo?rekommer och i sa? fall vilka de a?r.Detta har underso?kts med hja?lp av semiotiska analyser och med genusperspektiv som teoretisk utga?ngspunkt, t.ex. Hirdmans genussystem och genuskontrakt, Josefsons teorier om kvinnliga respektive manliga egenskaper och aktiviteter, Connells olika sorters maskuliniteter samt Ro?nnbergs stereotyper i barn-tv.Underso?kningen visar att flickor/kvinnor i barnprogrammen ofta framsta?lls enligt vad som anses vara typiskt kvinnligt na?r det ga?ller utseende och yttre attribut, men i de flesta fall a?ven har egenskaper och a?gnar sig a?t aktiviteter som anses vara typiskt manliga. Pojkar/ma?n i barnprogrammen framsta?lls fo?r det mesta utifra?n vad som anses vara typiskt manligt ba?de na?r det ga?ller utseende, egenskaper och aktiviteter.

Syfte: Syftet med uppsatsen ?r att unders?ka samband mellan kroppskomposition och uth?llighetstest p? is samt st?ende l?ngdhopp hos kvinnliga och manliga juniorishockeyspelare. Metod: Studien ?r en kvantitativ tv?rsnittsstudie d?r 28 ishockeyspelare fr?n en elitverksamhet deltog, varav 15 kvinnor och 13 m?n. Deras ?lder var fr?n 15?19 ?r, med tr?ningserfarenhet i elitmilj? p? 0?3 ?r. En DXA-m?tning j?mf?rdes med st?ende l?ngdhopp p? barmark och uth?llighetstest p? is.

Syftet med studien a?r att skaffa kunskap om och bidra med en sto?rre fo?rsta?else om ska?gg som socialt fenomen i Sverige. Med fokus pa? ska?gg som utseendeattribut och manlighetssymbol se hur ma?nnen fo?rha?ller sig till dynamiken kring maskulinitets-och femininitetsprocesser. Hur pa?verkas ma?nnens identitetsskapande och vilken roll spelar ska?gget? Uppsatsen bygger pa? en kvalitativ metod da?r tio ska?ggiga ma?n intervjuades.

Syftet med studien a?r att skaffa kunskap om och bidra med en sto?rre fo?rsta?else om ska?gg som socialt fenomen i Sverige. Med fokus pa? ska?gg som utseendeattribut och manlighetssymbol se hur ma?nnen fo?rha?ller sig till dynamiken kring maskulinitets-och femininitetsprocesser. Hur pa?verkas ma?nnens identitetsskapande och vilken roll spelar ska?gget? Uppsatsen bygger pa? en kvalitativ metod da?r tio ska?ggiga ma?n intervjuades.

Uppsatsen syftar till att undersöka om en nĂ€ra lĂ€sning av Moa Martinsons Kvinnor och Ă€ppeltrĂ€d med fokus pĂ„ de manliga karaktĂ€rerna förmĂ„r öppna texten för tolkning pĂ„ nĂ„got nytt sĂ€tt, huvudsakligen i ett sjĂ€lvbiografiskt perspektiv. Även den omtvistade frĂ„gan om Kvinnor och Ă€ppeltrĂ€ds strukturella uppbyggnad behandlas i uppsatsen.      Skildringarna av mĂ€nnen - Förskinnsbonden, Gamlingen, Liter-Olle med sin hund och Videbonden ? visar sig leda mot en undertext, som inte frilagts i tidigare analyser. Martinsons sorg efter sina tvĂ„ drunknade söner trĂ€nger oupphörligt fram. Hennes kamp för att komma undan sina minnen och gĂ„ vidare avspeglas i romanen.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur kvinnan skildras i tvÄ verk i svensk arbetarlitteratur. Romanerna som ligger till grund för undersökningen Àr Moa Martinsons Mor gifter sig (1936) och Ivar Lo-Johanssons Analfabeten (1951). För att belysa uppsatsens syfte har följande frÄgestÀllningar stÀllts: Hur skildras kvinnliga könsroller i de bÄda romanerna? PÄ vilket sÀtt skildras kvinnans underordning i förhÄllande till mannen? Finns det nÄgon skillnad i hur kvinnan framstÀlls i de bÄda romanerna utifrÄn ett samhÀlleligt perspektiv? De perspektiv som anvÀnts som utgÄngspunkt för uppsatsens teoretiska bakgrund Àr baserad pÄ feministiska förestÀllningar om hur genus och kön Àr kulturellt och samhÀlleligt konstruerat, samt hur kvinnan ur ett historiskt och samhÀlleligt perspektiv har ansetts vara underordnad mannen. Tidigare forskning utgÄr ifrÄn Ebba Witt-Brattströms (1988) och Magnus Nilssons (2003) avhandlingar om Moa Martinsons respektive Ivar Lo-Johanssons författarskap.

Den hÀr uppsatsen undersöker hur identitet uttrycks i tre musikvideos som tillhör genren ?queer rap? (Mykki Blanco, Le1f och Zebra Katz) dÀr jag stÀller frÄgan om den identitet som uttrycks hos dem Àr subversiva. För att ta reda pÄ detta anvÀndes representations-begreppet tillsammans med Richard Dyers definition av stereotyper och José Esteban Muñoz avidentifikations-begrepp.Dessa tre artisters identiteter gÄr att tolkas som subversiva dÄ de anvÀnder normer och redan befintliga identiteter för att skapa nya uttryck, bÄde frÄn det heteronormativa och andra subversiva subkulturer. De skapar nya identiteter och uttryck med de normer som finns..

Detta Ă€r en rapport av ett examensarbete i Energiteknik, vilket har gjorts i form av en energikartlĂ€ggning av företaget Martinsons TrĂ€ AB i Bygdsiljum. Vidare Ă€r detta arbete en del i NV Eko (ett nĂ€ringslivsinriktat samverkansprojekt riktat direkt till företag och kommuner i Norr- och VĂ€sterbotten). Syftet med rapporten Ă€r att ge en djupare bild av hur energin anvĂ€nds pĂ„ Martinsons TrĂ€ AB:s sĂ„gverk i Bygdsiljum, genom att kartlĂ€gga energianvĂ€ndningen pĂ„ företaget, mer specifikt elanvĂ€ndningen. Vissa prioriteringar gjordes utifrĂ„n produktionen, och delar av fabriken kartlades.För att kartlĂ€gga anvĂ€ndningen av elektricitet har mĂ€tningar gjorts, data inhĂ€mtats och samrĂ„d med anstĂ€llda hölls.ÅrsanvĂ€ndningen uppskattades genom att mĂ€ta momentan elanvĂ€ndning och sedan anvĂ€nda dessa siffror för berĂ€kningar av totala anvĂ€ndningen. Resultat av detta arbete innefattar statistik över kartlagda fabrikers elanvĂ€ndning samt en rad Ă„tgĂ€rdsförslag.

Den fo?rsta triathlonta?vlingen arrangerades i Kalifornien a?r 1974 da?r 46 deltagare var med och ta?vlade. Intresset fo?r triathlon har sedan dess o?kat stadigt och allt fler triathleter tar sig an utmaningen att bema?stra de tre olika momenten simning, cykling och lo?pning i fo?ljd, utan vila. Fo?rutom att medverka i de pa?frestande ta?vlingarna a?gnar majoriteten av triathleterna flera timmar varje vecka a?t att tra?na.

Denna uppsats behandlar argumentationen kring folkskolla?rarnas lo?nedebatt som presenteras i Svenska la?raretidning a?r 1906. Fokus ligger pa? argumentationen kring lo?nefo?rslaget som tidningen presenterar, vilka argument som anva?nds och vilka delar tidningen tar upp. Detta har gjorts genom en argumentationsanalys utga?ende fra?n Toulmins (1958) argumentationsmodell.